Energiväxling
Energiväxling innebär att energin växlar form och bindning. Energi i form av celler bundna i delar av växter och djur (vårt köksavfall) ändrar form till energi i form av mikroorganismer och stoff och binds i jordaggregat.
Processen är baserad på biologiska restproduker blandade med jord i en nästan sluten behållare.
Avdunstning från processen kondenseras mot lockets insida och återgår till biomassan i droppform.
Cellbindningen i det biologiska materialet löses upp och cellerna frigörs. Mikroorganismerna tar upp deras energi i sammansatt form och lagrar den i form av nya mikroorganismer bundna med stoff i aggregat. Humussfärens eget kretslopp!
Kondens
Kondens är en process där energi i gasform i luft ändrar form till vattendroppar. Flera olika faktorer styr processen.
Temperaturen är en viktig faktor. Luftens förmåga att ta upp energi i gasform ökar när temperaturen ökar och minskar när temperaturen sjunker.
I biomassan i en solkompost pågår en intensiv mikrobiell verksamhet. Den ger upphov till avdunstning av koldioxid och andra gaser som tas upp i luften och stiger uppåt mot undersidan av behållarens lock. Om temperaturen ovanför och i locket är lägre än luftens temperatur inne i behållaren kyls luften av och kondensen bildar droppar på undersidan av locket. Dropparna faller ner och återfuktar biomassan och dropparna visar att processen är igång.
Tillsätt lite vatten och blanda runt, om processen inte kommer igång och det ser torrt ut.
Värme behövs för processen
Värme är avgörande för hur snabbt processen går. En solig plats under sommarhalvåret fungerar bra, men processen behöver inte ljus.
Vintertid kan man ha solkomposten inomhus i en källare eller i ett förråd. Låg tillförsel av värme ger en långsam process.
Lakvatten
Hög värme kan ge kraftig kondens och biomassan kan då inte ta upp all vätska. Det bildas lakvatten i botten av behållaren. Enklast är då att blanda i mera torr jord. Man kan också ha ett litet hål i botten och samla upp ev lakvatten, som kan användas att gödselvattna med.
Klimatsmart
En öppen kompost avger koldioxid och andra gaser, har ofta läckage av näring och tar lång tid. I den näst intill slutna processen i solkomposten lagras istället koldioxid in i aggregatjorden, näringsförlusten är minimal och det går fort! För alla som odlar är detta ett mycket bra sätt att sluta kretsloppet hemma, och effektivt använda all den näring som finns kvar i matavfallet.
Aggregatjorden som bildas i en solkompost är bra att odla i. Den slammar inte igen så lätt vid kraftigt regn och den är luftig så att växternas rötter mår bra. Hög vattenhållande förmåga och att näringen är lätt tillgänglig för växternas rötter, utan att lakas ur, är också fördelar som bidrar till fina förutsättningar för stora skördar.
Marktäckning rekommenderas för att behålla fukt och jordstruktur och stimulera mikrolivet i jorden.